Monocyter är en typ av vit blodkropp eller så kallad leukocyt och produceras i benmärgen. När monocyter har migrerat ut från benmärgen kallas de för makrofager och har som uppgift att äta upp skadade celler och vävnad samt vissa typer av mikroorganismer som orsakar infektion.

Lymfocyter är en typ av vit blodkropp eller så kallad leukocyt och delas i sin tur ned till B-celler, T-celler och NK-celler.  Genom produktion av antikroppar kan B-celler och T-celler känna igen tidigare infekterade organismer och förhindra ny infektion orsakade av dessa. NK-celler har som uppgift att döda bakterier och sjuka celler i kroppen.

Eosinofila granulocyter är en typ av vit blodkropp eller så kallad leukocyt och utgör ca 3% av de vita blodkropparna. Eosinofila granulocyter bildas i benmärgen och har som uppgift att försvara kroppen mot bakterier och parasiter, framförallt de som är för stora för de andra vita blodkropparna.

Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp eller så kallad leukocyt och har som uppgift att försvara kroppen mot infektioner och andra främmande organismer.

Netrofila granulocyter – Netrofila granulocyter är en sorts B-celler och har som uppgift att försvara kroppen vid infektion orsakad av bakterier. Neutrofila granulocyter produceras i benmärgen och utgör störst andel av B-celler på ca 60%.

Testosteron är ett könshormon som finns hos både kvinnor och män, men i betydligt högre koncentrationer hos män. Produktionen sker huvudsakligen i testiklarna hos män och binjurar hos kvinnor. Testosteron utvecklar och bibehåller de manliga könsdragen såsom kroppsbehåring, utveckling av muskelmassa, samt könsdrift.

PSA står för prostataspecifikt antigen och utsöndras av prostatan hos män. PSA-förekomsten i blod är överlag ganska låg men kan öka vid olika tillstånd såsom t.ex. godartad prostataförstoring, prostatainflammation eller vid prostatacancer.

TPK (trombocyter) som också kallas för blodplättar är små cellfragment som främst reglerar blodets förmåga att levra sig men har också en viktig funktion när vi drabbas av infektioner.

MCV är ett mått som visar den genomsnittliga volymen på röda blodkroppar.

MCH (hemoglobinmassa) är ett mått som visar den genomsnittliga vikten av hemoglobin. Hemoglobin är ett protein i röda blodkroppar som binder till sig syre samt ger blodkropparna dess röda färg och form.

LPK (leukocyter) som också kallas för vita blodkroppar är celler som ingår i kroppens immunförsvar och har som uppgift att skydda oss mot infektioner. Vita blodkroppar finns i lymfsystemet, blodet och vävnader.

EVF (Erytrocytvolymfraktion) som även kallas hematokrit, anger hur stor andel av ditt blod som består av just röda blodkroppar.

EPK står för erytrocyter och mäter mängden röda blodkroppar i blodet.

Hb står för hemoglobin och kallas också för blodvärde. Hb är ett protein i våra röda blodkroppar som binder till sig syret vi andas in och transporteras därefter till våra celler. Hemoglobinet bidrar också till att de röda blodkropparna får sin specifika form för att sedan lättare kunna flyta genom kärlen.

C-peptid är en biprodukt av hormonet insulin som bildas vid produktion av insulin via bukspottskörteln. Genom att mäta C-peptid kan man få en uppfattning om insulinproduktion och insulinresistens. Höga värden kan tala för högre insulinproduktion och därmed insulinresistens.

Glukos är värdet på sockret i blodet vid tillfället provet tas. Därför är det viktigt att provet tas på fastande mage för att kunna veta om risk lyder för höga sockervärden och diabetes.

HbA1c är hemoglobin i röda blodkroppar som har i huvudsaklig uppgift att transportera syre från våra lungor till våra celler. Hemoglobin kan binda till sig socker och ju högre sockervärden vi har i blodet, desto större andel av hemoglobinet binder till sig socker. Genom att mäta detta värde kan vi se det genomsnittliga sockervärdet under ca 3 månader.

Järnmättnad är ett protein som transporterar järn i kroppen. Järnmättnad är ett mått på andelen järn som är bunden till transferrin. Måttet används vid kartläggning av kroppens järnnivåer.

Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet, värdet talar om för oss hur stor andel av järnet som är bundet till transferrin. Höga värden kan tala för järnbrist och låga värden kan tala för överskott av järn eller inflammation.

Ferritin mäter ditt järnförråd, alltså hur mycket järn som är lagrad i din kropp. Ferritin är en bra markör för att se din järnstatus. Låga värden kan tyda på att du lider av järnbrist.

TIBC står för ’total iron binding capacity’ och mäter blodets kapacitet att binda och transportera järn.

Järn är ett mineral som hjälper till med transport av syre till våra celler och organ. Vid låga värden kan vi få besvär med trötthet, sömnbesvär samt nedsatt ork till fysisk aktivitet. Höga värden kan tyda på uttorkning eller vara ett tecken på sjukdomen hemokromatos. Vid långvariga höga järnvärden påverkas våra organ såsom levern och hjärtat.

Fosfat är ett mineral som har många viktiga funktioner i kroppen. Bland annat är det en beståndsdel i skelettet och vid energiförbrukning i våra celler.

Klorid är ett kroppsalt som har många funktioner i kroppen. Främst reglerar det kroppens vätske- och saltbalans i samspel med andra salter i kroppen.

Homocystein är en aminosyra som kan mätas för att avgöra om det föreligger en brist på Vitamin B12  eller folat.

D-vitamin produceras när huden exponeras för solljus. Vi får i oss vit-D även via kost. Vit-D har många viktiga funktioner, bl.a. för att upprätthålla ett starkt skelett samt förstärka immunförsvaret. En del grupper har större risk att drabbas av D-vitaminbrist, dessa är mörkhyade, grupper som ej exponeras för mycket solljus som vi skandinaver,  äldre då hudens förmåga att producera vit-D sjunker och gravida/ammande då större delen av D-vitamin går till barnets utveckling.

Zink är ett mineral med många viktiga funktioner i kroppen. Zink finns i all vävnad i kroppen och bidrar med att bibehålla normal syn, bättre kognitiv hälsa, förbättra immunsystemet, skydda mot oxidativ stress, läka skador och ge bättre hudkvalitet och hårtillväxt. Vid brist kan alla dessa funktioner rubbas.

Magnesium är ett mineral som har många viktiga funktioner i kroppen. Det är vitalt för välfungerande nerv- och muskelfunktion. Det spelar också en viktig roll vid bildning av våra gener samt proteiner. Kroppen kan ej producera magnesium själv utan det måste intas via kost. Magnesiumbrist kan ge upphov till många symptom såsom trötthet, sömnbesvär, muskelkramper, nedstämdhet och hjärtklappningar.

Vitamin B12 är nödvändig för en välfungerande hjärna och nervsystem samt bildandet av röda blodkroppar. Vitamin B12 är inget kroppen kan producera själv utan vi måste få i oss det via kost. Vid B12-brist kan vi få symptom i form av trötthet, domningar ut i ben och fötter, hjärtklappningar och koncentrationssvårigheter. Vid B-12 brist kan vi även uppleva nedstämdhet. Vitamin-B12 brist förekommer ofta hos veganer.

Folat som också kallas för folsyra (den syntetiska formen) samt vitamin B9 är nödvändig för bildandet av röda blodkroppar. Folatbrist kan orsaka blodbrist eller anemi som det också kallas eller ge symptom i form av nedsatt känsel, domningar, trötthet samt nedsatt koncentration.

Albumin är ett protein som produceras i levern. Den hjälper till med att transportera runt bl.a. hormoner, enzymer och vitaminer i kroppen samt ser till att vattnet stannar kvar i blodkärlen och inte hamnar i vävnaden som kan orsaka svullnad.

ALP är ett enzym som har till uppgift att bryta ner proteiner. ALP förekommer främst i lever och skelett. Förhöjda värden kan tala om för oss att det eventuellt finns en sjukdom i levern såsom infektioner, fettlever eller läkemedelspåverkan. Förhöjda värden ses även vid reumatisk sjukdom, diabetes och glutenintolerans. Dessutom kan ALP stiga i vissa normala tillstånd som graviditet eller tillväxt hos barn och unga.

GGT är ett enzym som huvudsakligen finns i levern och har en viktig funktion gällande avgiftning av droger och alkohol. Förhöjda värden av detta enzym visar sig vid leverskada. Dock går det ej att specificera vilken typ av skada det gäller enbart med detta enzym och därmed får vi en bättre bild när detta prov tas tillsammans med ALAT och ASAT.

ALAT är ett enzym som huvudsakligen finns i våra leverceller och som kan vara avvikande vid leverskada. Förhöjda värden kan ses vid skada av lever till följd av sjukdomar, snabbväxt av barn, användning av kosttillskott, blyförgiftning. Förhållandet mellan ASAT och ALAT visar om levern eller annat organ har tagit skada.

ASAT är ett enzym som finns i blodet och avvikande prover ses vid organskador på exempelvis lever, hjärta, muskelvävnad, bukspottkörtel samt njurar. ASAT värdet mäts i första hand för att se leverskada.

Cystatin C är ett protein som produceras av kroppens celler och filtreras via njurar. Genom analys av Cystatin-C kan man mäta njurarnas funktion. Eftersom Cystatin-C ej påverkas av muskelmassa, födointag eller kön kan det vara ett bättre alternativ än kreatinin. Detta gäller framförallt de med låg muskelmassa.

GFR står för glomerular filtration rate och är ett mått på njurfunktion. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera eller rena blodet.

Kalcium är ett viktigt mineral och uppfyller många viktiga funktioner i kroppen. Bl.a. är den nödvändig för att hjärtat, nerver och muskler ska fungera väl och dessutom har den en viktig funktion vid koagulation av blodet. Kalcium är ett avgörande mineral vid bildandet samt underhållning av skelettet, hela 99% av kroppens kalcium förekommer i skelettet, resterande cirkulerar runt i blodet.

Natrium är en av kroppens elektrolyter eller salter som det kallas i folkmun. Natrium har en viktig funktion vid signalöverföring i kroppens nerver eller vid muskelarbete. Natrium hjälper även till vid reglering av vätska i kroppen. Natrium utsöndras via njuren.

Kalium är en av kroppens elektrolyter eller salter som det också kallas i folkmun. Kalium har en viktig funktion för muskelarbete och framförallt för hjärtat som i sig är en stor muskel. Kalium har också en stor betydelse för nervfunktionen samt att reglera vätskebalansen i kroppen. Kalium utsöndras via njuren.

Kreatinin är en restprodukt som bildas i musklerna vid energiproduktion och utsöndras via urin. Värdet på kreatinin används för att analysera njurarnas funktion.

TPO-antikroppar har bildats av kroppen för att attackera ett ämne i sköldkörteln som heter Tyreoideaperoxidas. Detta kan leda till underfunktion av sköldkörteln som också heter hypotyreos. Underfunktion pga TPO-antikroppar kallas för Hashimotos sjukdom.

TSH är ett sköldkörtelstimulerande hormon som utsöndras från hypofysen när det inte finns tillräckligt med sköldkörtelhormoner i blodet. TSH stimulerar sköldkörteln att producera och släppa ut T4 och T3.

T3 är det aktiva sköldkörtelhormonet som reglerar ämnesomsättningen i kroppen.

T4 är det huvudsakliga hormonet som produceras i sköldkörteln. Tillsammans med T3 reglerar T4 ämnesomsättningen i kroppen. T4 finns huvudsakligen som förstadium till T3 som är det aktiva hormonet, vid behov omvandlas det till T3.

Högkänsligt CRP är ett bra analysprov för att utvärdera om det finns en pågående låggradig inflammation i kroppen. Förhöjda värden kan tala för kronisk låggradig inflammation och därmed ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt eller stroke.

Apolipoproteiner är proteinkomplex som transporterar våra lipider HDL och LDL i blodet. Genom att mäta kvoten av ApoB och Apo A1 får vi fram balansen mellan det ’goda’ och det ’onda’ kolesterolet och därmed få en uppskattning av risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

Apolipoproteiner är proteinkomplex som transporterar våra lipider HDL och LDL i blodet. Apolipoprotein B är bunden till LDL och hjälper till med transport av denna lipid. Genom att mäta det kan vi få en bra uppskattning av risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

Apolipoproteiner är proteinkomplex som transporterar våra lipider HDL och LDL i blodet. Apolipoprotein A1 är ett proteinkomplex som är bunden till HDL och genom att mäta det kan vi få en bra uppskattning av risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

Triglycerider är fetter som direkt används som energikälla. När det blir för mycket av dessa fetter lagras de i levern och kan ge upphov till fettlever eller fastna i blodkärlens väggar och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt eller stroke.

High density lipoprotein’’ som också kallas för ’’det goda kolesterolet’’. HDL bildas i levern och har som uppgift att transportera kolesterol från vävnader till levern där kolesterolet kan utsöndras. Höga värden av HDL är positivt och anses vara en skyddande faktor för risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar.

Kolesterol används huvudsakligen till att bygga våra celler samt har en viktig funktion vid tillverkning av gallsyror och hormoner. Gallsyror är viktiga vid absorption av fettlösliga vitaminer såsom D-vitamin. Får vi för mycket av dessa fetter i oss lagras de i levern och kan ge upphov till fettlever eller hamna i blodkärlens väggar och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt eller stroke.